Jag har lovat min dotter en grej. Och ångrar mig redan bittert.
Vi behöver röra på oss mer. Jag på grund av allmän degighet och osunt leverne, hon på grund av försämrad kondis efter att ha slutat träna truppgymnastik åtta timmar i veckan.
Initiativet är hennes och tanken god.
Det är ju sjukt svårt att inte säga ja till sådana där idéer från sin favoritmänniska i hela världen.
Problemet är att hon vill kombinera det med någon slags belöning. Gärna i form av pengar till en solresa.
När man ingår sådana här pakter med barn är man sällan en vinnare.
Dealen är att vi ska motionera tre gånger i veckan. Om man inte gör det så får man böta 50 spänn för varje utebliven gång till vårt gemensamma resekonto.
Och det är här jag sitter med Svarte Petter. Hon har ingen inkomst. De pengar hon tjänar ger jag henne för att hon hjälper till hemma. Månadspeng existerar icke.
Så hur vi än vrider och vänder på det här så är det alltid mina pengar som hamnar på kontot.
Och vrider vi och vänder litet till så ser jag framför mig att det kan sluta så här
Scenario 1: Jag skippar powerwalken, kollar serier i stället. Lägger en 50-lapp på kontot och har köpt mig fri samtidigt som jag är liiiite närmare en solsemester med mini-Me. Lika degig, lite fattigare.
Scenario 2: Jag tar powerwalken, ger henne en femtilapp för att dammsuga eftersom jag då inte hinner. Inget bidrag till solsemestern, men minus på mitt eget konto.
Scenario 3: Jag skippar powerwalken, hon skiter i löpturen, men dammsuger glatt. Jag har förlorat 100 spänn, hon går plus minus noll och vi är ännu närmare solsemestern.
Scenario 4: Jag skuttar ut på långpromenaden, hon tar den där löpturen. Någon annan dammsuger (mannen = gratis). Vi mår lite bättre, men solsemestern är fortfarande lika långt borta.
Ju slöare jag är desto närmare kommer jag solsemestern, vilket känns helt ologiskt. Jag vet inte hur hon lurade in mig i det här. Hon känner ju dessutom sin ömma moder väl och har säkert räknat med en hel del bidrag i den där semesterkassan framöver. Det här kan vara världshistoriens sämsta avtal. Noll vinnare. En degig morsa på solsemester i höst är ju knappast målet. I alla fall inte riktigt mitt.